‘Humanisterna’ i Sverige er en organisation, der bygger bro mellem filosofi, videnskab og menneskelig etik for at skabe et meningsfuldt fællesskab for sekulære humanister. Ateisten har talt med organisationens Forbundssekretær og Styrelsesmedlem, Ulf Gustafsson, der her fortæller om sig selv og deler sine tanker om ‘Humanisterna’ i ‘hinsidas’ mission, udfordringer og mål. Vi har også spurgt om forholdet til Svenska Kyrkan og Islam.
Hvorfor er du humanist?
“Jag är humanist, eftersom jag tror att människan är ursprunget till och måttstocken för vår moral, och att det är viktigt, att människor samarbetar för att bygga ett gott samhälle som har respekt för individernas olikheter, samt att vetenskap är den bästa metoden för att finna kunskap om vår omvärld”, forklarer han.
Så er du vel også ateist?
“Ja – i den betydelsen, att jag lever mitt liv helt utan att inrätta mitt liv med hänsyn till några gudar. Gudar och övernaturliga väsen är bara människors berättelse. För många människor kan de vara meningsfulla och ha stor betydelse. Inte för mig.”
Hvorfor valgte du at engagere dig i Humanisterna i Sverige?
“Jag letade efter en organisation som var kritisk till religionernas orättfärdiga inflytande över samhället. Först var jag aktiv som skribent på en blogg Humanisterna drev. Efter något år blev jag mer aktiv genom att gå på möten och blev därefter styrelseledamot, först i lokalavdelningen i Stockholm och sedan för åtta år sedan i det nationella förbundet”,. fortæller 56-årige Ulf, der har været medlem af Humanistarna i femten år.
Hvad er det vigtigste for dig personligt ift. humanisme i Sverige?
“Till en början var det viktigaste religionskritik och försvaret av en sekulär stat. Idag är detta fortfarande viktigt för mig, men viktigast är att bygga en gemenskap där sekulära humanister känner sig hemma och att fler i Sverige kan finna ett sammanhang och skapa ett meningsfullt liv utifrån humanismen som livssyn”, fortæller Ulf.
‘Humanisterna’ i Sverige arbejder med tre hovedområder: Opinionsdannelse, folkeoplysning og opbygning af et humanistisk fællesskab.
- Opinionsdannelse: Humanisterna kæmper for en sekulær stat og imod undertrykkende skikke, der begrænser menneskers frihed.
- Folkeoplysning: Organisationen formidler viden om humanisme som livssyn, videnskab og filosofi. Humanismen er stadig ukendt for mange svenskere, og derfor er det for organisationen vigtigt at skabe oplysning.
- Fællesskab: Det vigtigste mål for ‘Humanisterna’ er dog at skabe et meningsfuldt fællesskab for sekulære humanister.
Hvorfor er opinionsdannelse, folkeoplysning og fællesskab vigtige for jer?
“Opionsbildning är viktigt eftersom det fortfarande finns sekulära brister i Sverige och förtryckande sedvänjor som begränsar människors liv. Folkbildar gör vi för att humanismen som livsåskådning fortfarande är relativt okänd i Sverige. Sedan är det alltid viktigt att människor lär sig nya saker under hela livet. Det viktigaste är dock att bygga ett humanistiskt samfund. Detta eftersom det lättare och finns andra som arbetar med de andra sakerna jag nämnt. Det är en utmaning att bygga ett samfund som människor finner meningsfullt under hela livet.”
Selvom Sverige ofte opfattes som et sekulært samfund har ‘Humanisterna’ stadig udfordringer i deres virke. Organisationens meningsmodstandere forsøger ofte at reducere dem til blot at være ”religionskritiske ateister” (offense taken!, red.). Derudover er der lovgivningsmæssige barrierer. For eksempel kræver staten, at organisationer bedriver ”religiøs virksomhed” for at opnå økonomisk støtte. ‘Humanisterna’ har derfor af princip valgt at registrere sig som et trossamfund for at omgå denne udfordring, men Ulf påpeger, at, det er negativt, at staten ikke respekterer de mange livsanskuelser ateistiske fællesskaber har fuldt ud.
Hvordan arbejder I politisk med jeres mærkesager?
“Vi skriver debattartiklar och samtalar med politiker. I samband med att riksdagen öppnas varje år, så arrangerar Humanisterna en sekulär högtidsstund. Detta skapar relationer med riksdagsledamöterna och visar att vi är en seriös aktör”, fortæller Ulf Gustafsson.
Svenske kristne og muslimer som medborgere og modspillere
Humanisterna har ikke en formel relation til den meget magtfulde Svenska Kyrkan eller de muslimske trossamfund, der er vokset meget over de seneste 30 år på grund af indvandring. De svenske humanister samarbejder dog gerne med enkelte præster og menigheder i Svenska Kyrkan, hvor det er meningsfuldt, ligesom de gerne tager kontakt til imamer og andre trossamfund, når det giver mening. (artiklen fortsætter efter billedet…)
For mange danske og norske læsere er det interessant at høre, hvad jeres forhold til Svenska Kyrkan er?
“Humanisterna har ingen organiserad relation till Svenska kyrkan. Vi samarbetar med enskilda präster och församlingar, när det är givande. Överlag är det dock problematiskt, att Svenska Kyrkan är en så dominerande en organisation i Sverige. De är ekonomisk jättestarka och i allmänhet inflytelserika på ett odemokratiskt sätt. Exempelvis ansvara Svenska kyrkan för begravningsplatserna i nästan hela Sverige. Samtidigt är det intressant att Svenska kyrkan är det livssynssamfund, som organiserar flest ateister i Sverige. Jag gissar att ett par hundratusen ateister är medlemmar i Svenska kyrkan”, fortæller Humanisternas Forbundssekretær og Styrelsesmedlem.
Med de islamiske trossamfund er relationerne mere begrænsede. Ulf forklarer, at disse samfund ofte er blevet mere lukkede på grund af kritik og fordomme mod muslimer i Sverige:
“Vi har haft några samtal och debatter med för företrädare för islamska trossamfund. Det är dock mer ovanligt idag, då dessa samfund de senaste åren inte varit så aktiva i den offentliga debatten. De har blivit mer slutna på grund av den kritik som riktats mot samfunden och fördomar som muslimer i allmänhet möter. Detta är tråkigt då det varit bra om vi haft en mer öppen livsåskådningsdebatt i Sverige”, fortæller Ulf Gustafsson.
Hvilke modsatrettede synspunkter har I? Opstår der konflikter?
“Med islamska trossamfund har vi generellt sätt helt olika syn på individens frihet, exempelvis när det kommer till kvinnors och hbtq-personers rätt att slippa diskriminering på grund av vilka de är. Vi har även olika syn på yttrandefrihet och religionsfrihet. Detta leder inte till öppna konflikter, men det skapar friktion i samhället. Sedan drabbas individer av förtryckande sedvänjor i Sverige, både islamska och kristna. Det är helt oacceptabelt”.
Hvad vil de svenske humanister i fremtiden?
Ulf ser fremtiden for ‘Humanisterna’ som en tid med fokus på at styrke fællesskabet og øge oplysningen om humanisme – med andre ord er det lige ud af landevejen i forhold til ovenskrevne formål. Han påpeger, at Ateisten.dk’s arbejde i Danmark kan være en inspiration:
“Det är kul att det finns en uttalade ateistorganisation i Danmark. Ibland kan jag sakna en sådan organisation i Sverige, inte för att jag själv skulle vara aktiv i den, utan för att folk i allmänhet då skulle behöva andra sin uppfattning om Humanisterna. Vi skulle då bli något annat än ateistorganisationen”, slutter Ulf.
Med en kombination af filosofi, sekulær etik og videnskab stræber Humanisterna efter at skabe et mere oplyst og frit samfund hinsidas, hvor mennesket og ikke religionen er i centrum.
